MFF-Familjen

Som läsaren ser så har vi i MFF:s ledning valt att återskapa Eric Perssons rubrik från den tidens årsböcker. Och året, ja hela decenniet, har verkligen gjort skäl för rubriken Genom ljusblå glasögon. Aldrig har den malmöitiska fotbollshimlen varit så molnfri, så himmelsblå som under det gångna årtiondet. Aldrig har det varit vackrare att se på fotboll genom de ljusblå glasögonen. 

Malmö Fotbollförening har nu fyllt 110 år. Det blev en fest under hela det år vi fyllde hundra. Inte bara i utvalda lokaler med trevliga sammankomster inom MFF-familjen, utan även på planen och runt planen med en serie av tifon.

Champagnen ur Lennart Johanssons pokal har under årtiondet blivit en vardagsdryck för vårt lag. Och ute i Europa, på de stora arenorna, har det hörts sånger välkända för publiken i Malmö. Ingen himmel är så blå som min klingade vackrare och starkare än någonsin i de europeiska storstäderna. Vi är där igen efter alla dessa år. Vi är där med respekt. Ingen klubb jublar längre när namnet Malmö FF syns på motståndarlottkulan vid lottningen till spelet i Europa. Det pratas om Malmoe FF av alla fotbollsintresserade personer man möter under resor i främmande länder. 

När man ser det lite grann så här från ovan. För att fortsätta travestera Malmösonen Edvard Persson, så ser det ut som runt en myrstack av blåklädda i hela staden inför en hemmamatch. De komma från öst, de komma från väst, de komma från syd och nord. Samtliga med stadion som sitt mål. Samtliga segervissa, ja nästan lite bortskämda. Samtliga nöjda och glada efter matchen på väg till sina hem på Banérsgatan, Claesgatan, Albinsrogatan, Kristianstadsgatan eller någon annanstans i vår stad. 

Vid stadens fotbollstorg, det som ändå rätteligen heter Möllevångstorget, tar den himmelsblå färgen på matchdagar, kommandot över den annars så kosmopolitiska färgsymfonin. Samma torg som i MFF:s barndom, efter det att torgstånden slagit igen, mest befolkades av en och annan gentleman som drabbats av IvarnBratt. De törstiga, sades det, skulle gå med ena foten på gatan och den andra på trottoaren för att visa att de var öppna för affärer gällande ädla drycker. Jag undrar ibland om någon av klubbens grundare tillhörde de desperata som med uttorkade strupar, haltade omkring på det torg, som de aldrig ens i sin vildaste fantasi kunde föreställa sig hur det ser ut i vår tid. Nu behöver ingen törsta runt torget. Från alla pubar och caféer hörs de blå sångerna framförda av en kör i himmelsblått. Ingen tillfälligt passerande främling kan ta miste om i vilken stad de befinner sig. Malmö-Malmö-Malmö ljuder det på gator och gränder. 

Det är också en stor glädje att notera att så många av de spelare som var unga när föreningen fyllde hundra, nu i bästa form, återkommit till den klubb som de betraktar som sin. Hem till sitt och vårt Malmö FF.

De ljusblå glasögonen är mer välputsade än någonsin. Man skulle kunna förära klubben devisen. Possunt nec posse videntur. För kunde, det kunde Malmö FF detta magiska decennium i klubbens historia där inget hinder var för högt.

Med denna, för alla MFF:are njutbara läsning, önskar jag samtliga medlemmar ett riktigt GOTT NYTT MFF-år!

Er Ordförande


Ja så kommer det nog ungefär att kunna läsas i årsboken 2020, då den utkommer till alla medlemmar i världens för oss finaste fotbollsklubb. Om det mot förmodan inte gör det, så beror det på otur, illvilja från motståndare, eller något annat oförutsett. Men utan drömmar blir livet utan eskapismens ljuva utflykter i det blå. Hela livsresan blir endast som en nivellerad jämngrå måndagsmorgon i sena november. Och framtid stavas alltid Frågetecken. Med förhoppning om Utropstecken.